GSK använder s.k. cookies för att förbättra din användarupplevelse på denna webbplats. Du kan blockera användningen av cookies, men vissa av dem behövs för att webbplatsen ska fungera ordentligt. Välj ”Acceptera” nedan för att bekräfta att du har läst och accepterar villkoren i vår cookiepolicy. Acceptera

vaccin.se
Vaccinet rekommenderas för dessa länder.

Sjukdom och symtom

Stelkramp orsakas av en bakterie med symtom som huvudvärk, muskelstelhet och krampliknande muskelsammandragningar. Bakterien är vanlig i jord. Den kommer in i kroppen genom ett sår i huden och börjar där producera nervgifter som ger muskelkramper.

Vaccination

Stelkrampsvaccination ingår i det nationella vaccinationsprogrammet för barn och ungdomar.

I det nuvarande vaccinationsprogrammet ges vaccin mot stelkramp tillsammans med de andra vaccinationer som rekommenderas vid 3, 5 och 12 månaders ålder.

Påfyllnadsdosen vid 5 års ålder ges tillsammans med vaccin mot difteri, kikhosta och polio.

Påfyllnadsdosen i årskurs 8-9 ges tillsammans med vaccin mot difteri och kikhosta.

Barn födda till och med 2001 följde tidigare vaccinationsprogram och fick sin fjärde vaccination i 10-årsåldern.

Vuxna rekommenderas en påfyllnadsdos vart 20:e år.

Annat skydd mot sjukdomen

Vaccination är det viktigaste skyddet mot stelkramp. För att undvika smitta ska du inte låta öppna sår, skärsår eller skrubbsår komma i kontakt med jord, sand eller andra tänkbara smittkällor.

Hur vanlig är sjukdomen?

Vaccination, förbättrad hygien och läkemedel har lett till ett kraftigt minskat antal stelkrampsfall i västvärlden. Före den allmänna vaccinationen mot stelkramp infördes i Sverige insjuknade enligt beräkningar mellan 50 och 100 personer årligen. Efter att vaccinationsprogram införts är stelkramp en ovanlig sjukdom. Enstaka fall av stelkramp inträffar bland äldre ofullständigt vaccinerade personer, oftast är det äldre kvinnor som insjuknar. Äldre män har generellt ett något bättre skydd, troligen på grund av att vaccin gavs under värnplikten. 

Infektionskällor

  • Förorenad jord i öppna sår

Referenser

  1. http://www.wpro.who.int/mediacentre/factsheets/fs_20120307_tetanus/en/ (Senast läst oktober 2016)

http://wwwnc.cdc.gov/travel/page/yellowbook-home-2014/ (Senast läst oktober 2016)